Perus organiserade Bönders Självförsvarsgrupper, Las Rondas Campesinas, mobiliserar nu över hela landet för att försvara valsegern för lågstadieläraren Pedro Castillo!

 

Perus organiserade Bönders Självförsvarsgrupper, Las Rondas Campesinas, mobiliserar nu över hela landet för att försvara valsegern för lågstadieläraren Pedro Castillo!

AV DICK EMANUELSSON

TEGUCIGALPA / 2021-06-11 / I en intervju med Telesurs Perubaserade reporter, Veronica Insausti, uppgav ordföranden för ”las Rondas Campesinas, Hugo Tapara, (la Central Única Regional de Rondas Campesinas del Peru) att de kommer att försvara Castillos valseger. Målet är att via en ny författning skapa ett Nytt Peru där de i dag exkluderade massorna i det andinska landet ska tas i beaktande.

I huvudstaden Lima har hundratals av ”los Ronderos”, som de kallas i Peru samlats såväl framför kongressen som framför den Nationella Valtribunalen (ONPE) för att understryka allvaret i situation och för att undvika alla slags politiska och juridiska manövrar från den högerextrema korrumperade Keiko Fujimori.

Över hela Peru organiserades bönderna för att försvara sina marker, boskap och egendomar såväl mot mäktiga land- och boskapsägare som mot Sendero Luminoso som inte begrep kraften i bönderna utan många gånger vände sina vapen mot dessa.

Fujimoris sista manöver

I morse hade hon begärt och fått löfte om att utsträcka tiden för inlämnande av överklagan av valprotokoll till Valtribunalen till kl. 20.00 på fredagskvällen. Detta beslut skakade om jurister och medierna eftersom landets vallag ger kandidaterna rätt att överklaga valresultatet i de valdistrikt som de anser sig ha blivit förorättade. Därför säger lagen att kandidaten kan överklaga ett valprotokoll TRE DAGAR EFTER att valet har avslutats, det vill säga till kl. 20.00 onsdags kväll den 9 juni 2021.

Men i eftermiddag, bara för någon timma sedan, fattade JNE, (El Pleno del Jurado Nacional de Elecciones) en slags Valtribunalens egen författningsdomstol, att med 3 röster mot 1 att upphäva det tidigare beslutet om att utsträcka tiden för överklagan till fredag kväll kl. 20.00.

Hotad åklagare

Över hela Lima växer nu spänningen när 100 % av rösterna är räknade och Pedro Castillo är Perus nye president, må så vara med en knapp seger på mindre än 60,283 röster. Men demokratin säger ju att det bara behövs ”50 % och en rösts övervikt och du är vald”! Castillo har mer än 60.000 rösters övervikt.

Och nu går diktatorns dotter mot samma fastighet som sin far, fängelset. Hon är anklagad för penningtvätt på drygt 17 miljoner dollar, eller mer än 140 miljoner svenska kronor. Åklagaren José Domingo Pérez kräver ett fängelsestraff på 30 år för henne och för nästan ett dussintal till av hennes närmaste korrumperade individer.

Och nu, när nederlagets bittra smak breder ut sig i svalget på hennes fascistoida närmaste krets som hetsar sina anhängare, har Perus riksåklagare Zoraida Ávalos krävt polisbeskydd för sin åklagare som utreder rötan hos maffiafamiljen Fujimori. För horder av Fujimorianhängare har uttalat både mordhot och andra hot mot åklagaren Perez.

Denne har av domaren krävt att Fujimori ska föras tillbaka till häktet eftersom hon bröt mot löftet att inte ha kontakt med de inblandade, ett dussintal, i åtalet om penningtvätt mot henne.

Hotad Valtribunal och chefredaktör

Hennes fascistiska anhängare har även ställt sig framför Valtribunalens ordförande i en demonstrativ maktdemonstration som uppfattas som ett direkt inslag av fysiska påtryckningar för att förändra valresultatet. Alla jämförelser med den fascistiska lobbyn som med våld stoppade valsammanräkningen i Bolivia i oktober 2019 och störtade den folkvalde president Evo Morales, är bara en tillfällighet?

Men inte bara myndighetspersoner hotas av denna fascistiska mobb, som i huvudstaden Lima har sitt starkaste stöd. Även Gustavo Mohme Seminario, chefredaktör och styrelseordförande för den seriösa dagstidningen La Republica, kanske den näst största efter högertidningen El Comercio, har hotats och fått påhälsning av Fujimorimobben.

Trots dessa provokationer och allvarliga hot, har myndigheterna i Peru och den sittande interrimpresidenten hittills klarat krisen utan att våld har behövt användas.

Senderos Luminosos sammanbrott

Och apropå ”Las Rondas Campesinas” och insinuationerna från Fujimoris valkampanj (och ett antal svensk-peruaner), ledd av personligheter så som Mario Vargas Llosa och hans ”Internationella Front mot Kommunismen”, El Mercurio och 95 procent av den mäktiga massmedian i landet och naturligtvis Perus mäktiga finans- och storkapital om att Pedro Castillo i verkligheten skulle ha förbindelser med Sendero Luminoso och vara en ”terrorist”, hans egen bakgrund säger det rakt motsatta.

Castillo var och är medlem i just Las Rondas Campesinas och som sådan deltog han i krossandet av denna grupp som inte föll samman utan som led ett strategiskt nederlag när den inte kunde skilja på den ideologiska och politiska fienden och den miljonmassa av bönder den attackerade många gånger, framför allt i Andernas städer och dalar.

Och där stod Pedro Castillo med sina kamrater i Las Rondas Campesinas och försvarade sina byar. Eller som en studie i IEP, Instituto de Estudios Peruanos sammanfattar fenomenet med Las Rondas Campesinas:

”Sendero Luminoso har besegrats. En av de grundläggande arkitekterna för detta nederlag har ännu inte fått det erkännande det förtjänar. Vi hänvisar till de bönder som är organiserade i de civila Självförsvarskommittéerna. Ty Senderos första strategiska nederlag var inte gripandet av (Abimael) Guzman (ordförande för Sendero) utan den massiva organiseringen av bönderna som ”Ronderos”, som isolerade och ringade in Sendero, särskilt till en begränsad region från (länen) Ayacucho till Junín. Det bidrog till att röja det nationella ledarskapet i städerna och underlättade gripandet av dess ledare” (https://repositorio.iep.org.pe/handle/IEP/588).

 

Valet i Peru och den ”Internationella Antikommunistiska Frontens” portalfigurer i fotbollslandslaget

 

Peruanska landslagsspelare uppmanar folk att "inte rösta på kommunismen", insinuerande att det är vänsterns kandidat Pedro Castillo. 

Valet i Peru och den ”Internationella Antikommunistiska Frontens” portalfigurer i fotbollslandslaget

Av Dick Emanuelsson / Tegucigalpa

”Jag röstar på demokrati. Jag är inte kommunist”, sa Edison Flores.

”Nej till kommunismen”! tillade hans landslagskamrat Paolo Hurtado.

Därefter försökte landslagsspelaren Pedro Gallese att vara lite mer analytisk än sina två kortfattade föregångare och presenterade sin ståndpunkt med orden:

– Det finns en diskurs som försöker dela landet mellan rika och fattiga, och indirekt hänvisade han till vänsterns presidentkandidat Pedro Castillo.

 

Marx´ klasslösa samhälle

Gallese verkar ha vaknat upp i det klasslösa samhället, där de sociala klasserna inte existerar som i det kapitalistiska och till stora delar också i det socialistiska samhället. För vad Gallese talar om är det som Karl Marx, lite schematiskt skisserade och som Gallese med 99,9 procents säkerhet aldrig har läst en sida ifrån.

Marx talade ju i lyriska ordalag om det kommunistiska samhällsstadiet där vi på förmiddagen har privilegiet att få arbeta, på eftermiddagen går vi till floden eller havet för att fiska och på kvällarna ägnar vi oss åt filosofiska studier. Det materiella behovet är tillfredsställt genom den nya produktionsprocessen där den kommunistiska devisen om ”Av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov”, är den rådande maktordningen.

 

Glömt sin egen bakgrund i fattigdomen

Men dessa landslagsspelare, som varje peruan beundrar när det drar ihop sig till en match mot utlandet, är kanske mer ”duttiga omedvetna idioter” än ideologiskt finslipade propagandaverktyg för en rasistiskt arbetarhatande överklass.

Ty majoriteten av landslagsspelarna kommer med all sannolikhet från den exploaterade förtryckta samhällsklassen. Men de verkar helt ha glömt av hur det var att vakna på morgonen i öknen utanför Lima när morgondiset för varje minut gör lakanet eller filten fuktig och bronkitisen i halsen gör sig grymt påmind.

Eller när han eller hans syster, mor eller far måste gå ut och göra sitt naturbehov ute på den lilla gården bakom fyra väggar gjorda av bastväv och i en hink. Avlopp finns inte och rinnande vatten måste hämtas från en plats i ”La Urbanización”, som bostadsområdena kallas i Peru och som för de fattiga består av gigantiska koncentrationer av människor i hundratusentals som en gång invandrade till Lima från landsbygden eller Anderna för den nyliberala modellen slog sönder jordbruksproduktionen, det blev billigare att importera än att producera själv.

Keiko Fujimori applåderade de tolv landslagsspelarna som indirekt uppmanade peruanerna att rösta på henne, mot Pedro Castillo.

Antikommunistisk häxjakt mot Pedro Castillo

En sådan ”urbanización” är Villa Salvador, stridbar och fattig, men där människorna med värdighet vaknar till en ny dag som det vet innebär enorma umbäranden men där det handlar om att i första hand ge de minsta en värdig start på dagen.

Att nu dessa svarta, sambos, mestiser och lite mer av vår hudfärg nu tragiskt har glömt av sin klassbakgrund och anklagar lågstadieläraren Pedro Castillo, som också har vuxit upp i de ovan beskrivna levnadsförhållandena, för att inte vara anhängare av demokrati utan kommunism, att försöka ”förvandla stolta nationellt suveräna Peru till ett Nytt Venezuela”, måste bekämpas, är mottot, inte som dessa duktiga fotbollsspelare har skrivit Manualen på utan som de lärt sig utantill, rent subjektivt, av den anstormning av antikommunistisk häxjakt som inleddes när Pedro Castillo överraskade och åsamkade överklassen och högern i Peru en mardröm. För de visste vilken social och ekonomisk situation detta underbara land genomgår, en situation som gjorde att Colombia exploderade i november 2019 och där endast gong-gongen och pandemin räddade den statsterroristiska oligarkiska Duqueregimen från att falla.

 

Exemplen Torbjörn Nilsson och Chile

Visst är idrotten politisk och visst har fotbollsspelare och andra yrkeskategorier rätt att uttrycka sig också politiskt. Och till nästan 99 procent är det protester eller personligheter från just de folkliga sociala klasserna som vågar sticka upp. Omedelbart blir de överfallna av högerns medier och ”sportkommentatorer” för att ”politisera idrotten”. I Sverige har vi Torbjörn Nilsson från IFK Göteborg som många gånger har visat att han inte har glömt sin och hans kamraters bakgrund.

I det chilenska landslaget har vi verkliga personligheter som den emblematiske Arturo Vidal, som med sin mohikanfrisyr retade gallfeber på Chiles fascister och nyliberale president Sebastian Piñera när han och landslaget, i protest mot att Piñeras karabinjärer hade skjutit ut ögonen på 454 landsmän under protesterna i oktober-november 2019, uttryckte vad han och Chiles folk ansåg om högerregimens brutaliteter. Som protest ställde det chilenska landslaget in sin landskamp mot just ”överklassens landslag” i Peru, en match som skulle ha spelats den 19 november i Lima.

Arturo Vidal, kanske Chiles mest populäraste fotbollsspelare och samtidigt älskad av de fattiga och det chilenska motståndet. I pressklippet ovan kritiseras han för att ha kritiserat rasismen i USA efter mordet på George Floyd med orden: "Jag är själv från folket"!

Den chilenska kylan och hungern. . .

– Från min barndom minns jag hur min mor kämpade för oss mot kylan och hungern, sa han till den chilenska dagstidningen La Tercera (1) redan den 17 mars 2017.

Vidal växte upp i kommunen San Joaquin i huvudstaden Santiago de Chile, granne med det stridbara röda bostadsområdet ”La Victoria” (Segern), känt för sina barrikader och strider mot armén och karabinjärerna under de stora nationella protestdagarna mot militärdiktaturen (1973-1990).

Sådana erfarenheter sätter sina spår, även för dem som fötts efter 1990 och även efter att general Pinochets barbariska junta tvingats överlämna makten till civila. Ty varje år den 11 september, årsdagen för militärkuppen 1973, reser människorna och framför allt ungdomen barrikader mot de uniformerade i dessa ”poblaciones”, motsvarigheten till de peruanska ”urbanizaciones”, ett sätt att ”markera terräng” mot terrorns representanter. De karabinjära styrkorna har ju under högerregimen Piñeras mandatperiod visat att deras ”Manual” i praktiken är densamma som under militärdiktaturen; ”skjut, om de vågar protestera och konfrontera ordningsmakten”!

 

Brickor i den ”Internationella Fronten mot Kommunismen”

Och det är det som de peruanska landslagsspelarna borde ta en funderare på. I stället för att låta sig vara en bricka eller verktyg i händerna på Mario Vargas Llosas ”Internationella Front mot Kommunismen”. Och vem är denne man som inte ens lever i Peru utan i Madrids fashionabla överklasskvarter sedan decennier, som är medborgare i den gamla kolonialstaten sedan 1993?

Vargas Llosa är knappast ett exempel på en peruansk patriot som värnar demokratin utan i stället också är ett verktyg för stater som USA och Spanien, som via sina transnationella gruv- och energibolag utplundrar länder som Peru, Ecuador och Colombia på sina råvaror och sötvatten.

Att Keiko Fujimori med tillfredsställelse har åsett spektaklet med Perus´ landslagsspelare och spelat på ”nationalkänslan” och än mer på fotbollens förtrollande påverkan på ”vanligt folk”, fick vi bekräftelse på under den andra valomgången då hon konsekvent använde den vit-röda landslagströjan som en politisk symbol för att locka väljare. (2)

Men inte alla sväljer eller köper billiga trix från en rävaktig populist, som dessutom har sin andra ”nationella själ” i Japan, även om hon förnekar att hon har dubbelt medborgarskap som Vargas Llosa. Däremot har hon en japanska farfar&farmor, Naoichi Fujimori och Mutsue Fujimori och. . .  en make som är USA-medborgare!

Till Japan flydde fadern i november 2000 när han avslöjades för sin gigantiska korruption och skulle gripas. Han flög till Chile 2005 i den naiva tron att han skulle kunna ställa upp i presidentvalet i Peru igen men greps och deporterades till Peru 2007 där han dömdes till 25 års fängelse.

Och Keiko är fadern förkroppsligad och har lovat att benåda honom från det 25-åriga fängelsestraffet om hon blir president.

Men under de senaste dagarna har det därför skapats en kampanj med parollen ”Fläcka inte ned landslagsskjortan”! Inte alla sväljer eller köper det national chauvinistiska

(1) Arturo Vidal: "De mi infancia recuerdo cómo luchó mi madre; el frío, el hambre"

https://www.latercera.com/noticia/arturo-vidal-infancia-recuerdo-lucho-madre-frio-hambre/

(2) ¿Qué es “Ponte la Camiseta”, la campaña política que incluye a los futbolistas de la selección peruana? Esto es lo que se sabe

https://elcomercio.pe/deporte-total/que-es-ponte-la-camiseta-la-campana-politica-que-incluye-a-futbolistas-de-la-seleccion-peruana-esto-es-lo-que-se-sabe-elecciones-2021-segunda-vuelta-pedro-castillo-keiko-fujimori-noticia/