tisdag 12 april 2016

Peru: ”Vi är döttrarna till bondkvinnorna som du inte lyckades sterilisera, Fujimori”!

Alberto och Keiko Fujimori, far respektive dotter, den senare som "Republikens Första Dam" efter att Alberto skiljde sig från sin fru och mor till Keiko. Nu försöker hon tvätta bort stämpeln från hennes far som stängde parlamentet, avskaffade rättsväsendet och Högsta Domstolen med hjälp av arméns stridsvagnar och inledde i maj 1992  sin mandatperiod genom att regera med presidentdekret. 1995-2001 tvångssteriliserades 346.000 fattiga kvinnor och 25.000 män. USA höll en låg profil och talade inte om "mänskliga rättigheter" så länge Fujimori inte gick emot USA:s intressen.



Val i Peru i skuggan av diktatorn Fujimori

”Vi är döttrarna till bondkvinnorna som du inte lyckades sterilisera, Fujimori”!

Av Dick y Miriam Emanuelsson

Valet i Peru i söndags vanns av Keiko Fujimori, dotter till den förre diktatorn Alberto Fujimori. Vi besökte ett valmöte för Keiko där Keiko Fujimori utsattes för äggkastning av en stor del av folket på torget som skanderade: ”Vi är döttrarna till bondkvinnorna som du inte lyckades sterilisera, Fujimori”!


CUSCO / MARZO 2016 / Efternamnet Fujimori är sedan många år förmodligen det mest värdeladdade i Peru. Alberto Fujimori var den japanättade rektorn som överraskande tog över presidentpalatsen i juli 1990 i en andra valomgång mot den mer världsberömde författaren Mario Vargas Llosa. Den 22 november 2000 meddelade Fujimori via ett fax, avsänt från Brunei, att han med omedelbar verkan avgick. Korruptionen blev till slut krutdurken som exploderade och innebar Fujimoris fall. Han flög till Japan. Men 2005 återvände han till Sydamerika och landade i Chile varifrån han utlämnades på begäran av Perus rättsväsende. Fujimori anklagades formellt för att vara ansvarig för ett tiotal studenters försvinnande samt en massaker i ett fattigt bostadsområde i Lima. Den förre presidenten dömdes till 25 års fängelse.

Den 8 juli 1993, nästan ett år efter försvinnandet av tio stúdenter från universitetet La Cantuta (lärarhögskolan), påträffades kropparna av de tio mördade studenterna. De hade mördats av den paramilitära gruppen La Colina som opererade på order av Alberto Fujimoris högra hand med förflutet i den militära underrättelsen, Vladimiro Montesino.

Anhöriga till de tio mördade studenterna.


På de tre bilderna ovan illustreras hur 16 människor slaktades av Fujimoris paramilitära grupp "La Colina".

Men Fujimori var också ansvarig för att 346.000 fattiga peruanska kvinnor och 25.000 män tvångssteriliserades mellan 1995-2001. De flesta av dessa talade inte ens spanska och begrep varken läkarnas eller sjuksköterskornas order utan talade bara indianspråket quechua.

Staden Cusco var innan de spanska kolonisatörernas invasion centrum för Inkariket och det var i Cuscoregionen som tiotusentals kvinnor slets ut från sina hem och i många fall bands fast vid sängen på kliniken där det kirurgiska ingreppet gjordes uppe i Andernas byar eller mindre städer. Därefter kördes de, i bästa fall, tillbaka till sitt hem. Många kvinnor tvingades nyopererade gå kilometer på stigar i Andernas berg för att komma hem.

Perus folk har inte glömt och när vi står och väntar på att presidentkandidaten Keiko Fujimori, Alberto Fujimoris äldsta dotter ska dyka upp för att tala på Santiagotorget i Cusco i slutoffensiven på presidentvalkampanjen, hör och ser vi offrens anhöriga ropa: ”VI ÄR DÖTTRARNA TILL BONDKVINNORNA SOM DU INTE LYCKADES STERILISERA, FUJIMORI”!

¡“Somos las hijas de las campesinas que no lograste esterilizar”!


Det är det första mötet i en rad där peruaner går ut på Keiko Fujimoris valmöten och direkt konfronterar med henne. I Cusco dröjer över tre timmar innan favoriten i presidentvalet i Peru vågar sig ut på scenen för att i ett fem minuters tal uppmana Cuscoborna att rösta på henne och hennes parti, Fuerza Popular (Folklig Kraft) i valet den 9 april.

Hon leder opinionsundersökningarna skyhögt över de andra presidentkandidaterna i ett val där politiska program lyser med sin frånvaro.

Men det är något som inte stämmer med dessa siffror när vi står där på torget i Cusco. Samma dag har det Nationella Valrådet beslutat exkludera två av de främsta motståndarna i presidentvalet, bland dem Julio Guzman. Han hade 16-17 procent och andraplatsen i opinionsundersökningarna av de sammanlagt 19 presidentkandidaterna. Han var den ende som skulle kunna utgöra ett hot mot Keiko Fujimori. Beslutet grundade sig på att Guzman hade överlämnat pengar till presumtiva väljare. Utan regeringspartiets officielle kandidat på arenan borde det därför vara en promenadseger till presidentpalatset för Keiko.




Rösterna mot och för

eller bara nyfikenhet?

Klockan hade slagit 16.40 på fredagseftermiddagen när vi anlände till torget. Organisatörerna hade kallat till mötet 16.00. Men vis av erfarenheterna av latinamerikansk tid lägger vi till en timma. Lokala sångförmågor och politiska kandidater är alltid uppvärmningsnummer innan den stora stjärnan talar.

Torget var mindre än halvtomt och det såg ut att bara vara nyfikna skaror på plats, förutom en och annan anhängare med gula vimplar och t-shirts. Hur är det möjligt att Keiko leder med 34-37 procent i opinionsundersökningarna men inte ens kan fylla torget?

– Tack vare Fujimori är vi alla för gruvbrytningen, säger Juan, som inte vill uppge sitt efternamn, från sin rullstol.

– Vi har el, vatten och skolor, fortsätter han medan folk omringar oss, nyfikna för att höra samtalet mellan en ljushårig utländsk reporter och denne enkle cuscobo.

[2] Voces en CONTRA o a FAVOR de Keiko Fujimori


Han bekräftar att Fujimori har ett relativt stort stöd bland de fattiga, framför allt på landsbygden, av politisk tradition övergiven av staten. Det är också sant att visa sociala och ekonomiska reformer genomfördes här av Alberto Fujimori.

När jag pressar honom på att Fujimori privatiserade stora delar av den statliga och offentliga sektorn och sålde ut dem till storkapitalister från ärkefienden Chile, undviker Juan frågan:

– Det enda vi vill är att Keiko förbättrar Cusco, ger oss mer sjukhus och skolor.

Juans svar irriterar flera personer runtomkring oss, trots att vi befinner på ett torg som när som helst ska inleda ett valmöte med presidentkandidaten. Mario är en av dem.

– Jag ska rösta på Alfredo Barnechea, kandidat för partiet AP (Folklig Aktion), säger Mario trotsigt. Andra nickar.

Ramiro är godisförsäljaren och stöder varken Juan eller Marios uttalanden. Kanske han är typisk för hur peruanen ser på politiken och politikerna.

– Politiken har, som man säger, gått så långt ner som till fötterna, säger han på en dialekt mellan spanska och quechua, nästan omöjlig att förstå.

– Vi lever i ett korrumperat samhälle. Alla partier som suttit vid makten har berikat sig. 


Santiagotorget i stadsdelen med samma namn i Cusco.


Jaime Antezana är en i Peru ofta anlitad expert på teman som narkotikahandel. I en intervju i den stora dagstidningen La Republica varnar han för Keiko Fujimori: ”Peru kommer att förvandlas till en knarkstat om Keiko Fujimori vinner valet”, är hans braskande slutsats.

Enligt Antezana har 17 kandidater från Fujimoris parti direkta eller indirekta länkar till knarkhandeln och penningtvätt.

– Fuerza Popular är det parti som leds av och som finansieras av de mest betydelsefulla narkotikaklanerna eller den nationella narkotikahandeln, understryker Antezana i intervjun.

Han tillägger att dessa, som han kallar för “knarkkandidater”, omsätter stora penningsummor från den organiserade brottsligheten. Pengarna betalas till personer som deltar som ”röstboskap” på valmöten, som det som vi befinner oss på just nu. I praktiken betalar den organiserade brottsligheten hela valrörelsen.

– Majoriteten av finansiärerna är företagare som är kapabla att finansiera de regionala valkampanjerna och bidra, genom olika alternativ för att dölja sina identiteter, till presidentvalskampanjen.

Enligt den peruanske experten kommer Fujimoris kandidater från de regioner i Peru där kokabuskarna odlas och där ”korridoren” av kokan transporteras.

Medan det Nationella Valrådet exkluderar kandidater för att dessa offentligt har överlämnat några hundralappar eller distribuerat en potatissäck till någon fattig, rör sig de verkligt stora pengarna på helt andra vägar. 



Joselyn, 18, med sin Ramiro som sitter tryggt och säkert i sin portawawa

Joselyn är bara 18 år men redan mamma. Hennes lille Romario, 7-8 månader gammal tittar storögt med sina indianska ögon på mikrofonen och vill bita tag i den, där han sitter säkert inlindad i sin färgsprakande portawawa på mammans tunna men starka axelparti. I horisonten, uppe i Andernas berg lyser solen röd innan den sakta försvinner i en av Latinamerikas vackraste städer.

Varför har du kommit för att lyssna på Keiko, undrar vi och vad skulle hon vilja säga till Keiko om hon blir president?

– Jag har kommit för att lyssna på vilka förslag hon har. Jag vill att min son ska få en bra utbildning, att det ska finnas arbete för oss kvinnor. För på arbetsmarknaden är det svårt, framför allt för oss kvinnor, att få ett arbete, särskilt om man som jag inte har gått ut högstadiet, säger hon medan Romario, i brist på mikrofonen griper tag i mammas vackra svarta flätor.

Vad säger hon om mass- och tvångssteriliseringarna av kvinnor under pappa Fujimoris tid som president i Cuscoregionen? frågar jag.

– Mycket illa och allvarligt. Människor som kanske ville ha barn kunde inte få det efter steriliseringen.



”KEIKO, DIN KINESISKA RÅTTA”!

Lugnet på torget bryts plötsligt av skallande rop och haranger som: ”Keiko, din kinesiska råtta”!

Och:

”VI ÄR DÖTTRARNA TILL BONDKVINNORNA SOM DU INTE LYCKADES STERILISERA, FUJIMORI”!


De indignerade bryter in på torget och gör att Keiko Fujimori väntar i tre timmar på att framträda.


Klockan har slagit 17.38 och Keiko Fujimori har ännu inte dykt upp. Men det har däremot 200-300 ungdomar och andra som inte är överens med Keiko Fujimoris närvaro i Cusco. Orsaken kan vi se på ett av plakaten: “Aldrig mer tvångssterilisering! Aldrig mer 1990-talet!”

– Vi ungdomar har rest oss, vi är indignerade för Fujimoriregimen mördade, tvångssteriliserade oskyldiga kvinnor på landsbygden. Det var en diktatorisk regim som beslagtog jorden från peruanerna. Därför har vi kommit hit för att ta strid mot denna kvinna som vill bli president i vårt land, säger en universitetsstudent som vill uppge sitt namn.

Han menar att Perus ungdomar och andra ”inte kommer att tillåta att regeras av en japanska”.

– Vi ungdomar har läst och lärt av vår historia och vi kommer inte låta oss luras än en gång.

"2071", det är siffran över antalet offer som har anmält den peruanska staten som ansvarig för tvångssteriliseringarna som de utsattes för 1995-2001. "Vi är 2074 och många fler"! står det på plakatet.


Vi frågar vilka är alternativen i det peruanska valet mot privatiseringarna eller överlämnandet av naturresurserna så som ädelmetaller och livets själva källa; vattnet som den avgående president Ollanta Humala anklagas för att ha överlämnat till transnationella gruvbolag?

– Det är inte folket som väljer sin president utan den reella ekonomiska makten. Därför är det de sociala rörelsernas uppgift att organisera och ena folket i försvaret av naturresurserna och folkets rättigheter. Vad som krävs är en återinvestering i mänskliga resurser för att öka takten i industrialiseringen av landet.

Den unge studenten säger att Peru är ett oerhört rikt land men som sitter fast i sin underutveckling på grund av korruptionen från den politiska klassen som alltid har styrt den andinska jätten.

– Vi hoppas att folket vaknar och inte lägger sin röst på denna dam som aldrig har arbetat i hela sitt liv. Hon har levt på pengarna från sin far som försörjdes av folket och från korruptionen och knarket.



Nu är klockan 19.00 och fortfarande har inte Keiko Fujimori dykt upp. Vi frågar en av organisatörerna vid estraden och han säger att ”Keiko vill inte tala på grund av idioterna där borta”, säger mannen och pekar på motdemonstrationen som nu kontrollerar en tredjedel av torget. Det är nu fullt av folk men det är motdemonstrationen som hörs, resten av folket står där tysta och avvaktande och det är uppenbart att de är här för att de har fått en sedel eller av ren nyfikenhet.

Men en chockbrigad av ett 30-tal unga Fujimorianhängare med militär stuk på kraniet har dykt upp och vi befarar konfrontationer. Men kravallpolisen står emellan dem och motdemonstranterna, som nu måste vara ett tusental.


Ungdomar som utgör en militär chockbrigad i tjänst hos Keiko Fujimori.


Orkestern som har tvingats spela i över två timmar lägger plötsligt av och Keiko Fujimori dyker upp i en färgrik vacker poncho. Motdemonstranternas röster ökar i styrka och massor av ruttna ägg kastas mot scenen, dock utan att nå sina mål.

Bara kärnan av Keikoentusiaster samt “bussade” personer från andra regioner i Cusco applåderar fru Fujimoris tal. Det handlar om att försvara det allmänna mot privatiseringar, mer skolor, som Juan ville höra och arbete för alla kvinnor, som Joselyn vill se resultat på. Med andra ord, ett ordinärt populistiskt tal med allmänna löften som inte förpliktar ett smack, som Marta Quispe, ordförande för Cuscos LO-distrikt, sammanfattade Keiko Fujimoris tal dagen efter när vi träffade henne.

I en typisk färgrik poncho dök hon till slut upp, Keiko Fujimori som talade i fem minuter.

[3] Keiko Fujimori es abucheada en Cusco




Att en kvinna är ordförande för ett LO-distrikt i ett land präglat av machismo är sällsynt, i synnerhet i de andinska regionerna. Men den lilla kvinnan vi har framför oss är allt annat än svag och vek i sitt förhållande till både arbetsgivare som sina manliga kamrater i den största landsorganisationen CGTP, lett och influerat av det historiska kommunistpartiet PCP.


Video-entrevista con Marta Quispe, 40 min:


– Jag har stått på barrikaderna i snart 35 år, säger hon och ler. Mitt fackliga arbete har alltid präglats av försvar för arbetarna, såväl kvinnor som män, för de tillhör samma klass.

Hon säger att Cusco är oerhört rikt på naturresurser men centralregeringen i Lima överlämnar dessa rikedomar i händerna på de transnationella företagen.

– Regeringen Ollanta Humala blev en stor besvikelse. Under hans valrörelse gav han stora löften till den fackliga rörelsen om en förändring av författningen som hade skapats av Fujimorityrannin. Val till en konstituerande församling som skulle författa en ny grundlag skulle utlysas. I stället intensifierades den nyliberala modellen, de transnationella gruvbolagen befriades för skatt och andra avgifter och det är orsaken till att Perus folk reser sig mot modellen.

Hon nämner de senaste två årens uppror mot gruvbolagens rovdrift eller statens överlämnade av koncessioner till gruvbolagen som skördat många offer bland bönder och ursprungsbefolkning.

– Perus folk kommer inte att förlåta alla de mord Ollanta Humala har på sitt samvete. Och det vet han och därför planerar han förmodligen att fly landet som Fujimori gjorde.

Martha Quispe, ordförande för Cuscos LO-distrikt som stått på barrikaderna i 35 år.


Hon anser att hela Cuscoregionen kan utvecklas för turistnäringen, inte bara för den utländska turismen utan även för peruanerna med små ekonomiska resurser. Bland de vackraste som mänskligheten förfogar över finns den förcolombianska bergsstaden Machu Picchu som upptäcktes 24 juli 1911. Machu Picchu är invalt som ett av Världens Sju Underverk. Men den tre timmar långa tågresan från Cusco till det som antas ha varit Inkakungens sommarresidens kostar lika mycket som en peruansk minimilön. När jag besökte platsen 1983 kostade det cirka 150 kronor. I dag erbjuds vi resa till Machu Picchu för 230 dollar. En natt på ett hotell pendlar mellan 150 dollar till 1100 dollar.

– Vi som är cuscobor har ingen ekonomisk möjlighet att besöka vår naturrikedom. Även för peruanerna är det jättedyrt att flyga till Cusco. Vem äger luften? Privata LAN-Chile. Vem äger hotellen? Transnationella hotellkedjor från Canada eller USA. Och när turisten anländer från dessa länder har han köpt ett komplett turistpaket. Men våra egna peruanska turistintressen diskrimineras framför ”stimulansen av utländska investeringar” som regeringen lockar med men som inte ger några skatteinkomster för dessa sektorer är oftast befriade från alla slags avgifter.

Strejkande byggnadsarbetare, medlemmar i det starka Byggnadsarbetareförbundet, lett av det historiska kommunistpartiet.


Hon nämner det absurda i att ”Potatislandet Peru”, där Cusco är potatisens vagga i dag importerar potatis som en konsekvensens av den nyliberala modellen, lika absurt som att Majsens Vagga Mexiko importerar statssubventionerad majs från USA.

– Cusco har en otrolig rik variation av olika potatis. Men våra potatisgrödor har stulits och patenterats av andra länder. Den nationella självförsörjningen är för dag en allt större chimär. Bara en organiserad kamp via ursprungssamhällenas folk i allians med folket kan förhindra att våra naturresurser överlämnas till gruvbrytningen. I dag upplever vi klimatförändringen via ”El Niño” som inte är ett fenomen utan en konsekvens för nedhuggningen av våra skogar. Nu tar Pacha Mama hämnd via torka eller översvämningar. Slår vi inte tillbaka nu, så är det snart försent.

Vi frågar henne om hur hon ser på tvångssteriliseringarna som ägde rum 1995-2001.

– Det var en brutal våldföring på hundratusentals kvinnors rätt att bestämma över sin kropp. Det var också ett osynligt våld för man utnyttjade misären. Vi har i alla år krävt skadestånd och upprättelse för offren men bara fått gensvar hos den sociala rörelsen. Vi kvinnor har krävt djupare utredningar och att de ansvariga ber offren om förlåtelse.

Martha Quispe, som också är en av ledarna för den lokala och Regionala Kvinnliga Samordningen i Cuscoregionen säger att de hundratusentals kvinnor som blev offer för tvångssteriliseringarna var omedvetna fram till det kirurgiska ingreppet, därför behövs det inga allmosor utan stora satsningar på utbildning för att förhindra att nya offer skapas och att kvinnorna är medvetna om sina rättigheter.

– Det existerar mycket våld i det peruanska samhället, för det finns ett patriarkalt förtryck. Inte bara i hemmet utan på arbetsplatser och arbetsmarknaden. Det finns ingen lika lön för lika arbete. Bara en organiserad kamp kan förändra detta och det är en grundläggande uppgift för alla medlemmar i CGTP.

Dick och Miriam Emanuelsson

De organiserade kvinnorna som blev offer för Fujimoris massiva tvångssterilisering.

Peru har inte ökat minimilönerna på tre år

·         Ett av de sista besluten som president Ollanta Humala fattade var att höja minimilönen från 750 soles till 850 soles, från 1810 till 2051 kronor. Dessförinnan hade de mest fattiga lönearbetarna i det andinska Peru inte fått några lönehöjningar under tre år trots att en liter mjölk är nästan lika dyr i Peru som i Sverige.
·         År 2001 låg minimilönen på 410 soles eller 120 dollar. Under 15 år ökade den med 340 soles eller 100 dollar.
·         Ordföranden för Byrån som arrangerar konferenser i Lima berättar för dagstidningen La Republica att en ordinär besökare från utlandet, läkare, ingenjör och liknande i genomsnitt spenderar 2400 dollar för fem dagars vistelse i Lima.
·         Enligt en studie från Oxfam hävdas att fyra miljoner peruaner har mindre än 300 soles i inkomster, mindre än 90 dollar i månaden att överleva på.
·         Enligt ekonomen Armando Mendoza är värdet på minimilönen lika med hälften av den nödvändiga inkomsten för att täcka de mest nödvändiga utgifterna för en genomsnittsfamilj och för att hålla nästippen strax ovanför fattigdomsstrecket. Familjen behöver cirka 1500 soles, drygt 3620 kronor.
·         En av fem ungdomar i åldern 15-29 år varken studerar eller arbetar, eller 1,5 miljoner peruaner.
·         Den peruanska kvinnan tjänar en tredjedel av genomsnittsmannen, 600 soles mindre än mannen, 1450 kr.
Dick Emanuelsson
Källa: La Republica 11 februari 2016


Lantarbetare från den mytomspunna "Potatisdalen". Nu importeras potatis till Peru som konsekvens av den nyliberala ekonomiska modellen.

Kampen om naturresurserna i Peru
·         Mer än 40 % av Peru yta opereras av koncessioner för exploatering av gruv, olja, gas och skogsavverkning.
·         I Peru visar forskningen att mer än 96 % av de områden som tilldelas för exploatering bebos av ursprungsbefolkningar och lokalsamhällen.
·         Peru har gett tillstånd till 59 159 gruvkoncessioner, det största antalet av åtta länder i världen som ingår i en studie utförd av konsultföretaget The Munden Project som bland annat stöds av Ford-Stiftelsen.
·         Enligt den peruanska NGO-rörelsen Instituto del Bien Común har en fjärdedel av ursprungsbefolkningarnas områden utsatts för skogsavverkning i den amazonska delen mellan 2001-2010 vilket motsvarar mer än 1,4 miljoner hektar.
·         Enligt USA-geografen Anthony Bebbington från Clarkuniversitetet optimerar den peruanska staten sitt territorium för utländska investeringar inom de nämnda områdena för gruvbrytning. Han säger att Peru visar sju olika signaler som är förenade med klimatförändringen.
·         Mauro Pio Peña (57), en av de historiska ledarna för indianfolket ashaninka djupt inne i den peruanska djungeln, mördades den 27 maj 2013 av två lönnmördare som anklagades vara inhyrda av den ekonomiska och politiska maffian med intressen i handel av mark och skogsavverkning. Tre andra indianledare har gått samma öde till mötes.
·         Kina kontrollera en tredjedel av gruvbrytningen efter att ha köpt världens största koppargruva, Las Bambas i Aprimaclänet, granne med Cuscoregionen. 100 kinesiska företag opererar legalt i Peru och minst 15 av dessa har betydelsefulla gruvkoncessioner.
Dick Emanuelsson
Källa: El Pais
Peruanska bönder som protesterar mot att gruvbrytningen tar deras marker och vatten.